Fadern August Lindroth

Som jag skrev i förra inlägget så fick August en flicka, Svea, den 24 oktober 1904. Modern var mejerskan Brita Maria Hemmingsdotter. Kan hon ha jobbat på mejeriet i Fillsta månntro. Hon var född 1875 i Tanne på Frösön och tio år yngre än August. Något giftermål blev det aldrig och hur vet man om det var tänkt. Faderskapet erkändes dock står det i födelsebok och husförhörslängd. Men August fortsatte att bo i Fillsta och Maria och Svea hos hennes föräldrar i Tanne.

Foto från nyårsafton 1903 där August står bakom som kusk och Brita Maria sitter mitten i släden.            20190620_193033-1-1

Eftersom nästa dagbok jag har inte är förrän från 1914 så får jag fantisera lite… August står som bokhållare så var det kanske huvudsysslan även om han hoppade in som hjälpreda hos släkten titt som tätt. Mellan åren 1911 – 1914 så flyttade han i alla fall in till Östersund. Gård 41 och adressen Prestgatan 29. Det är i dagens läge, mittemot Wedemarks där Buketten ligger. Han verkar bo ensam i a f. Hösten 1914 flyttar han tillbaka till Fillsta, men han beger sig omgående till Fridhem i Berg.

Syster Kristina driver sedan 1887 affär i huset Fridhem. Hon tillhandahåller för skolorna, läroböcker och skrivmaterial – i övrigt vanligt lanthandelssortiment. Affären läggs ner 1925, kanske beroende på att Konsum etablerat sig där från 1918 och etablerar en större butik 1926 i Bingsta. (Uppgifterna har jag hittat i boken  På Bua , Handeln inom Bergs kommun 1846 – 1992) August verkar även där vara till hjälp med butiken och han sysslar även med något som han noterar som ”skrivning”.

Vädret 1914 verkar vara omväxlade med kraftig blåst, ja rentav storm. Frösö Kyrka var visst illa ute igen med delar av taket som blåste av. Många noteringar om temperatur , men även om härligt sparkföre och turer till kyrkan i Berg och något logemöte hos logen Senapskornet. Den 28 januari firade han 31 år som godtemplare, har han noterat. 24 februari Firades Fettisdag i skolan och sedan var det middag på kvällen i ordenshuset. Onsdag 2 mars har han besök av doktorinnan Gröndahl, Fröken Wagenius och fru Skärdin.

I slutet på mars har han även tagit på sig lite kastvedhuggning några dar. Lördag 4 april åker han dock in till Östersund, han skjutsade samtidigt en Fröken Decker och vädret var mycket vackert. Färden startade kl 7 på morgonen och de var framme i Östersund halvtre, närmare 8 timmars resa med häst. På kvällen åkte han och hem till Fillsta. På söndagen den 5 april är det nämligen riksdagsmannavalet och det ska han delta i.

På långfredagen den 10 april får han tydligen träffa dottern Svea som nu är tio år. De var till Frösö Kyrka och de färdades på spark. På påskaftonen gick han och dottern till Tanne. Nu verkar som det är Fillsta och Tanne som gäller framöver våren. August hjälper till med allehanda som har med jordbruket att göra. Han skriver dock inget om Sveas mor Maria. August hjälper till att sätta potatis, sätta i kryddgården och baka skriver han, är väl troligtvis tunnbröd då.

August går regelbundet på olika logemöten både i Genvalla och ibland i stan. Han skriver dock inget om han fortfarande spelar i någon teatergrupp som han gjorde när han var i 20-årsåldern. Gamla Teatern/ Godtemplarhuset invigdes 1883 och redan 1885 fick man tillstånd att sätta upp teaterföreställningar. Det finns ett foto från något år senare där August är med, 22 år gammal. På fotot finns även en kvinna, Anna Sellström, som kom att bli en verklig profil i länet som aktiv nykterhetsarbetare m.m.

20190620_193918-1

Annonser

Fillsta mejeri

Genvalla mejeri

Fillsta mejeri vid Ångbåtsbryggan i Fillsta.

I en notering den 10 november  1899 skriver August att han börjat på Fillsta mejeri.

Men först lite om en rekognoseringsresa jag gjorde tillsammans med Erik  B. häromdagen. Både han och jag var lite nyfikna på Fridhem så vi tog en gemensam tripp mot Bergstrakterna. Jag var ju nyfiken på miljön överhuvudtaget och även avstånden mellan de platser som August sa sig gå emellan.

Fridhem låg väldigt vackert nära den gamla vägen genom Österskucku. Huset används numera endast tillfälligt såg det ut som. Rester av en fin trädgård fanns det och jag fantiserade om hur kvinnorna som bott där hade haft det. Det var nog mera folk i rörelse då. August skriver om att ha gick från Fridhem till Bergsbyn. Detta var vintertid.

Skanderåsen-Berg

Han måste ha gått via Skanderåsen och över isen då det verkar mera rimligt än via Svenstavik. Vi åkte ner till Skanderåsens station där man hade fin utsikt mot Bergs kyrka. Nästa stopp efter glassintag i Svenstavik blev såklart kyrkan. Hade tur att det fanns folk på pastorsexpeditionen så jag kunde fråga efter kvinnornas gravplats.

– Jo den fanns kvar, men inte stenen. Den senaste som ansvarat för den hade sagt upp platsen. I graven ligger Hedvig Obbarius, Kristina Bengtsson/Lindroth och mågen Uno Fredman. Även en kvinna som jag inte kände till. Det kändes i alla fall bra att ha både besökt kyrkan och deras gravplats sen.

Gravplats Berg

Men åter till Fillsta mejeri. August började som sagt på prov i november 1899 och fick fast anställning som bodbiträde från 31 dec 1899 för år 1900. Hans lön var 350 kr/år och en liter sötmjölk/dag. I protokollsboken för Fillsta mejeris hela verksamhet mellan åren 1892- 1930 hittar jag fakta om August  och även om mejerskan Johanna.

( Hela Fillsta mejeris sparade verksamhet finns hos Föreningsarkivet)

August anmäler sig som intresserad av att även bli maskinist och den tjänsten får han 1902. Det är inte alldeles enkelt att driva mejeriet. Lokalerna är dåligt byggda och det krävs ständiga reparationer. Ekonomin haltar och man beslutar om indragning av personal. 1905 blir August uppsagd. År 1908 diskuterar man i ett protokoll om man ska börja med osttillverkning för att bättre ta tillvara mjölken.

1920 får man ett erbjudande att sälja fastighet och mejerirörelse till Jämtl.läns mejeriförening om medlemmarna samtidigt går över till det mejeriet. Man beslutar dock att fortsätta själva. Men från ett protokoll från 1930 beslutar man att lägga ner hela verksamheten. Man befarar att lokalerna inte kommer att bli godkända vid en kontroll av hälsovårdsmyndigheten. Jämtlands mejeriförening betalar även 2 öre mer vid invägning vilket gör att man tappar leverantörer.

Och vad hände med August då efter han fick sluta. Ja, nu får jag lita till kyrkböckerna igen och den 24 oktober 1904 blev han far till en liten dotter som får namnet Svea. Fast den uppgiften har jag även i min ärvda släktbok efter mormor, men där framgår inte huruvida han levde ihop med modern, mjölkerskan Brita Maria från Tanne. Återstår lite forskning där.   fortsättning följer…

August Lindroth – Jonas o Kristina Bengtsson

August Lindroth avslutade  sin resa i sällskap med Bokhandlaren Gustaf Wisén den 8 augusti. Den hade totalt inneburit en resträcka på 125,6 mil och där färden gått för det mesta via häst men även ångbåt och järnväg. De höll på i två månader med ett avbrott på två veckor mitt i juli. Därefter arbetade han hela hösten med att vara släktingar och grannar i Genvalla o Fillsta behjälpliga med slåtter, skörd och potatisupptagning.

Han hugger även ved till Mejeriet i Fillsta där han och modern bor. Det bor även en kvinna vid namn Johanna där, som är mejerska. Det var hennes kalas August var på som jag skrev tidigare. Upptäckte också att August blandat lite i sitt skriveri mellan åren 1898 o 1899 i Almanackan som är daterad 1898. Resan han gjorde var alltså 1898.

Kristina o Jonas bengtssonJonas och Kristina m barnen Olav, Anna o min mormor Maria till vänster.

September 1898 var han mycket hos sin halvbror och min mormors far, Jonas Bengtsson i Fillsta och hjälpte till. Mycket beroende på den olycka som drabbade dem när ladugården brann upp. Kanske var den olyckan också bidragande till att Jonas avled två års senare endast 45 år gammal den 19 dec 1900. Mormors mor Kristina blev änka endast 40 år gammal och två dagar innan mannen dog, avled en nyfödd son, det åttonde barnet i syskonskaran.

Kristina Bengtsson verkade tack o lov vara en stark person. Hon köper en bit mark och bygger upp ett nytt torp till sig och de fyra barn hon har kvar av barnaskaran. Fyra barn har dött i späd ålder. (Torpet numera utbyggt heter fortfarande Grisslalöus). Och min mormorsmor Kristina lever ända till 1935. Har hennes vigselring från 1883 som jag ärvt efter min mor.

Fridhem österskucku Fridhem, Österskucku

Hedvig och Kristina

Den 17 oktober far han till Berg och hem till Fridhem skriver han. På gården Fridhem bor en lärarinna som heter Hedvig Obbarius. Hon är sambo med Augusts halvsyster Kristina, även hon lärarinna men som verkar ha kvar ett boende i Bergsbyn är det kanske en lärarinnebostad hon har där, hon arbetar väl fortfarande. August ägnar tiden åt att skriva en massa brev. Till Robert Fresk och till C. Burman och till sin mor. Efter några dagar skickar han ett paket med skor till sin mor. Det har snöat skriver han i almanackan också.

August är den 6 o 7 dec på två bröllop först Magnus Jansson och sen till ”Svens” som varade till kl 04 pånatten. Han går på logemöten i Skucku. Han verkar ha det bra och utför inget vidare med kroppsligt arbete. Han ”pendlar” mellan Bergsbyn och Fridhem. Den 20 dec hade han sänt en låda till sin mor och noterar också att Frösö Kyrka brann upp. Elden syntes ända till Berg skriver han. Det måste ha varit en stor uppståndelse med den branden som förstörde hela kyrkan.  På julaftonen var han hos syster Kristina i Bergsbyn. Han får i julklapp en turistskjorta och även strumpor. Undrar vad han gav själv? Julotta i Bergs kyrka och även kyrka dagen därpå. Den 27 gick han till Fridhem till Hedvig igen . ”Var på julbazar i Vigge och gick sen till Bergsbyn igen på Nyårsaftonen 1898.”

(Det är ju här sedan jag blivit lite lurad enär han hade börjat 1898 boken med att skriva om 1899.)

Eftersom jag inte har nån dagbok för året 1900 så vet jag ju inte vad August ev skrivit om det lilla nytillskottet hos familjen Obbarius – Lindroth på Fridhem. Men där bor sedan början på 1900 en liten flicka Astrid, född på socken i mars 1898 och som kommer att bli Hedvigs och Kristinas kära fosterdotter. Har skrivit om detta tidigare men det är fortfarande ett mysterium  vems Astrids pappa var. Vi misstänkte August…men…Astrid tvåår

Astrid Obberlind        (en sammansättning av Obbarius-Lindroth)

 

Wisénska bokhandeln

 

Min nyfikenhet på den där Bokhandlaren Gustaf Wisén som var ute och reste runt i länet år 1899 tillsammans med August Lindroth fick mig att leta fakta.

Grunden till Wisénska bokhandeln lades redan 1886 då en Johan Axel Estberg antogs som Svenska bokläggarföreningens kommissionär i Östersund och öppnade J E Estbergs bokhandel.

Estbergs bokhandel övertogs 1892 av Gustaf Wisén, som tidigare haft bokhandel i Piteå. Han i sin tur sålde bokhandeln till H Borgström och O R Jonsson och under den senares ledning fick bokhandeln 1905 namnet Wisénska och hade då sina lokaler på Storgatan 36.

I Januari 1924 bildar 27-årigeoch blivande kulturprofilen Ragnar Olsson från Rösta i Ås, ett aktiebolag som övertar Wisénska Bokhandeln. Ragnar Olsson var en färgstark person i Östersund och om honom kan man läsa i Gamla Östersund 2013, en artikel av LO Rindberg , där jag hämtat ovanstående uppgifter.

Åter till männen på turné i länet år 1899. August fortsätter att rapportera om övernattningar , kyrkobesök , väder och inköp. Antar att bokhandlare Wisén skötte övriga affärer ang böcker eftersom han inte redovisar något om detta. Efter att ha åkt runt i Härjedalen m omnejd beger de sig uppöver Jämtland igen.

26 juni lämnar dom hästen i Sundsbackssundet och tar Ångaren Carl XV över sjön och August beger sig hem till Fillsta. Där gör han små utflykter och innan han tar nattåget till Mattmar där han återfår hästen . De övernattar och fortsätter sedan till Mörsil. Där gör man även ett besök i Cigarrfabriken!

Kors o tvärs färdas man med hästen, måste vara en duktig häst som får tillryggalägga åtskilliga mil med sina resenärer varje dag. Men hann förses rikligt med hö o havre enl kassaboken. Den 11 juli måste resandet avbrytas då Wisén måste resa till Kalmar p g av sjukdomsfall, han härstammar därifrån.

August väntar hemma och rapporterar om vädret som är omväxlande. Den 20 juli var han med och klädde med löf till en Johanna… och dagen efter var det kalas hos henne, vem är Johanna? 26 juli var han till Månsta på likfärd efter Blind Lars! Den 29 juli tog August in is till mejeriet och högg även lite ved. På söndagen sen var han och såg på en velicopedtävling.

Den första augusti kunde bokhandelsresan återupptas igen och färden börjar på Rödön. De fortsätter uppöver Offerdal, Föllinge, Laxsjö, Husås och hemåt över Lit och sedan avslutas resan den 8 augusti. Nu börjar en tid nära August hjälper till med höbärgningen i olika gårdar. men han roar sig lite grann också.

21 augusti.- For på lusttur till Hackås där det var en storartad demonstration o fest, välkomsttal av And. Mattson och föredrag af Peder Svensen fån Norge. Deklamation av Fagreus och N.O.Olsson från Rösta ! Vi har här att göra med ett nykterhets eller ungdomsmöte där N O Olsson ( f ö Ragnar Olssons far) var en profil. 2500 personer bevistade festligheterna och för transporterna gingo två ångbåtar och en pråm. Som tur var var det vackert väder hela helgen, skriver han. Fortsättning följer…

Wisenska o Ragnar Olsson

Ibland har jag tur. Hade  Gamla Östersund 2013 i bokhyllan och har även En bok om Jämtskan som Ragnar Olsson skrivit.

Bokhållaren August år 1899

20190603_204513-1

Visst är det lite märkligt att i sin hand ha gamla böcker där en avlägsen släkting skrivit ner sina tankar och vad han gjort. Tänk om han vetat att böckerna skulle hamna hos en avlägsen släkting till hans mor Kerstin Olofsdotter, som blev änka med sju barn vi 39 års ålder och som anställer en vandrande smålänning till hjälp, gifter sig med honom (eller han med henne)och får en son till vid 42 års ålder.

En son som är den varav några almanackor jag nu läser i. Hur tänkte August när han så noga bokförde sitt liv? Var det för han valt yrket bokhållare eller var han en ordningsam människa. Eftersom han kom att bli en trogen nykterist i hela sitt liv så kan man förmoda att han ville ha lite ordning o reda.

Men om man tänker på vem hans far var, en person som är omöjlig att spåra utifrån de data han lämnat åt oss så kan man ju undra vad han var för filur egentligen. Avslöjade han för August någonsin vem han var egentligen.

År 1899 är August 39 år. Hans far Johan är död sedan 1895. Modern är gammal och de två bor enligt kyrkboken på Fillsta mejeri. (Mejeriet var verksamt mellan 1892 – 1932 och det finns några bilder hos Jamtli bildarkiv. återkommer till det.

Vad August gör i början på året får man inget grepp om . Han vistas i alla fall i Berg och Fridhem hos sin syster Kristina. Enligt Erik som löste dagböckerna på en auktion fanns en dagbok som handlade om Ljusnedahls bruk i Härjedalen. Där hade August arbetat   som bokhållare och den dagboken lämnade Erik in till Fjällmuseet i Vemdalen. Och det var ju bra , men hade varit intressant att titta i. August verkade hoppa in lite här och var på jobb. Eftersom han var engagerad i Logen Kornaxet så var han på mycket olika logemöten och evenemang. Det finns foton på honom där han är med i en teatergrupp som framträder på Gamla teatern. Det är väl kanske inte så konstigt att han då skriver ner detta teatraliska brev

Den första noteringen från den 1 mars är 1899 är alltså ett utkast till ett kärleksbrev.

 

” Gör mig lycklig lilla Britt – a

Och säg att du älskar mig.

Jag vill gärna allt för att dig vinna.

Ja, jag vill lefva, jag vill dö för dig.

Skild från dig är verlden öde.

Tom och mörk för mig.

Jag önska mig då ibland de döde

och att Gud tog mig upp till sig.

Men får jag sitta vid din sida då skingras molnen för din blida

varma låga som ur ögat strålar klar.

Jag är din slaf ! Befall hvad du vill, jag lyder villigt

– Hvad du min lyckas Engel än må önska

Söndagen den 26 mars får han bud att den 76-åriga modern är svårt sjuk. Systern Kristina och August reser skyndsamt hem till Fillsta men modern har avlidigt kl 7 på aftonen, skriver han. Jag återvände till Berg skriver han, men Kristina stannar kvar.

August går till kyrkan på långfredagen och den 1 april skref han ett Aprilbref. Undrar till vem? Gick även till Bergsbyn i yrväder i sällskap med B. P. Den 6 april var han till Bergsbyn på Bazar, arrangerad af Frälsningsarmen. Fick sällskap hem med B. P. Är det kvinnan han skrivit kärleksbrevet till månntro?

Den 8 april reste han hem till Fillsta och var även till Östersund med smör och dylikt! Den 9 april är det begravning på modern och redan den 10 bouppteckning och auktion på kvarlåtenskapet. Dagen efter kl 1/2 4 på fm for Kristina o jag åter till Berg, skriver han. Nu följer två månader med bara rapporter om vädret. Det snöar ovanligt mycket så August kör snöplog då o då. Det är väl med hästen då förmodar jag.

Den 1 juni ligger snön kvar delvis i skogen. Isen har nästan blåst bort af stark storm, men ligger kvar på många ställen. Mulet o kallt 3 gr varmt. Låter nästan som vårt väder 120 år senare.

OCH så den 4 juni. Skall följa med bokhandlare Wisen ut på resa i Jämtland!

Söndag 5 juni. Anträdde resan till Härjedalen. Gick med Ångbåt till Berg Låg på Gästgiverigården. 6 juni. Fortsatte resan till Åsan – Nästeln- Rätan. Låg där. Fortsätter resan till Överhogdal o Ytterhogdal, Färila o Kårböle. Engersjö o Nyhem, Mycket varmt. Dom färdas med häst. Mycket utgifter för hö o havre i kassaboken. Lön har han med 50 kr i månaden.

Dom verkar hinna med många byar på en dag. Vad gör dom egentligen. Den 9 juni : Var ute och rodde på Ljusnan, Alfta en treflig by. De 10 fortsätter förbi Kolsätt mot Sveg.

– En snuskig o otrevlig by, skriver han. ! Det regnar duktigt. Köper kaffe o mat och betalar för logi och ett frimärke. Ingenting om vad dom gör på resan annars, är det en marknadsföringsresa ….?

Det där namnet Wisen väcker lite nyfikenhet får nog Googla lite igen!

Fortsättning följer

 

 

Augusts Annotationsalmanackor

Häromveckan fick jag av gode vännen Erik B, tre gamla almanackor, eller Annotationskalendrar som det stod på utsidan. Det ordet hade jag aldrig stött på tidigare, men det var tydligen kombination av anteckningsbok och almanacka som var vanligt förr.

Böckerna är från åren 1884, 1888-89, och 1914. Varför fick jag just dessa böcker av Erik då som han löst på en auktion i länet för många år sedan? Jo denne August Lindroth, som han heter, var nämligen min mormors yngste farbror, han var också bara en halvbror enär mormors farmor fick denne August sedan hon blivit änka med sju barn, med en ny man, Johan Lindroth, som förorsakat mycket huvudbry för oss forskare i mormors släkt.

bild  Men vem var han då egentligen denne August född 1865 i Fillstalund?

I den första boken berättar han den 28 jan 1884, är det ett år sedan han gick med i logen Kornaxet som bildades 1883. (Här kommer ett märkligt sammanträffande med logen Kornaxet för mig. Kornaxets studiecirkelbibliotek, ca 500 böcker, hade sedan 1950-talet legat nedpackat på Ås föreningshus läktare. Det var dåvarande Logetemplaren i Ås, Erik Ljungblom, om tagit dit dem när Kornaxet på Frösön lades ner. När Logen Liljan i början på 1990-talet sålde huset till Krokoms kommun skulle böckerna bort.

Jag erbjöd mig köpa böckerna om jag även fick ett bokskåp som hörde till. Jag betalade 1 kr pr bok. Detta bibliotek försökte jag sedan skänka bort när vi skulle flytta från Tängtorpet 2011, men ingen nappade, så vi lämnade det kvar i huset…)

Åter till August . Han berättar att han arbetar på Gustaf. Det tog ett tag innan jag fattade att det var en ångbåt, förstod detta när han i maj skriver om en provtur med båten. Arbetet han utförde handlade om att måla båten såväl innan som ute på däck. Annars så skriver August om att han blivit invald som sekreterare i Logen Kornaxet och även lite vad han handlar.

Den 21 maj var det besiktning av båten Gustaf och den 30 maj slutade han på Gustaf.

-Det var inte trevligt, adjö för evigt, skriver han!

Den första juni hade han handlat 1/2 dussin kulörta kragar nr 14,5 o 15. Läskpapper, postsparmärken, Kappsäck, album och kragknappar ! Handstilen är ännu litet knagglig men kommer med åren att bli väldigt elegant. Han är med att bilda en Barntempeloge i Genvalla där han blir Överstetemplar. Dessa barntemplar möten hålls sedan innan de vanliga logemötena. Har inte hört talas om något sådant förut.

I november fick han dock arbete på ångbåten Gustaf igen som eldare. August skriver även om att han varit till Östersund och beställt och tagit mått till en överrock hos Risberg. Han har inhandlat såväl mössa , handskar och ett par galoscher. Allt till en summa av 81 kr o 25 öre.

Den 17 nov har han skrivit brev till fröken Obbarius!! Nu blir jag nyfiken . Denna fröken Obbarius f 1855 i Graninge, kom 1880, från Ström, till Westerskucku i Bergs socken. Hon är småskollärarinna. I byn Bingsta bor Kristina Bengtsson, Augusts halvsyster, även hon småskollärarinna. De två lärarinnorna blir ”sambos” 1885-86, men jag undrar varför han skriver till Hedvig som hon heter.

Anteckningar i dec 1884.   Den 1 dec gick Gustaf sista gången till Wallsundet från Östersund. Även Thomeé gick till Wallsundet men vände till Östersund. Den 3 dec. körde en gubbe ner sin häst, det var en oförståndig gubbe skriver August. Den 4 dec. Åkte skridskor till Östersund. Köpte ett par nya läder? skridskor á 4 kr. Den 9 dec. Körde med häst öfver sundet första gången. Den 12 dec. For till Hofverön. Den 23 dec . Var med och satte upp julljus i Hofverbergskyrkan. Sjöng i kyrkan på julaftonen. Den 25. Sjöng i tornet kl 5 f m. Fick en bok till julklapp.

Blir så nyfiken på Ångbåten Gustaf så jag googlade och fick förklaring till varför August arbetade med o på Gustaf. Båten ägdes nämligen enl nedanstående artikel av bl a Augusts äldste halvbror Carl Bengtsson i Fillsta.

saxat ur Stefan Jönssons artikel om Ångbåtstrafiken på Storsjön.

”GUSTAF, ex Alsen, ångslup

Denna Gustaf har inte gjort det lätt för mig. Årtalen på i stort sett allting varierar, om vi går efter hörsägen. Om vi utgår från vad vi vet så har jag hittat följande om denna ångslup. Vi vet att Gustaf gick anslutningsturer från Storviken i Brunflo från 1879 i samarbete med Thomée som gick sina turer på Revsundssjön.

Den 1 juni 1878 finns ångslupen Alsens turlista i ortspressen. Man gick från Kjösta till Ytter-ån på Alsensjön och vice versa. Samma gällde även då man gick Wången – Ytterån. Man an-löpte mellanstationerna om man signalerade från dem och att inga naturhinder förekom. Den 22 oktober 1878 annonserar man att ångslupen Alsen slutat sina turer för alltid på detta vat-tendrag.

I ÖP den 22/10 1878 skrevs detta ned: Ångaren Alsen som under tvenne somrar trafikerat sjön af samma namn, såldes å exekutiv auktion den 19 dennes och inropades af handelsagen-ten J. Olson för ett bolag till ett pris af 9,000 kronor. Meningen lär vara att transportera bå-ten till Storsjön, der den kommer att trafikera traden Östersund – Krokom – Rödösundet.

Den Gustaf vi pratar om här var byggd 1876 av Hudiksvalls Mekaniska Verkstad och han hade från början en encylindrig högtrycksmaskin. Han var byggd i järn och levererades till Alsensjön där den användes i trafik till 1878 då den överläts till Carl Bengtsson i Fillsta m fl som tog ångslupen till Storsjön. 1879 fanns Gustaf i Storsjön efterom han bla anlöpte Rödösundet, Krokom och Storvikens bryggor detta år.

1879 inleds med att Gustaf och Thomée samordnar sin ångbåtstrafik, Thomée på Revsunds-sjön och Gustaf på Storsjön. Gustaf gick då linjen Östersund – Lillviken. Denna trafik körde Gustaf tom den 11 augusti för därefter ändrade Gustaf sin trafik till att gå på Sunne och Krokom anlöpande Rödön och Vike vid signalering.

1880 gick Gustaf rutten Östersund – Krokom och Östersund – Brunflo. Trots att järnvägen var klar till Östersund i december 1879 så fortsatte sjötrafiken ännu ett tag. Gustaf anlöpte bryg-gor efter vägen om man signalerade eller om någon passagerare ville stiga av. Man ser att

Gustaf tycks ha haft det goda omdömet att hålla sig inomskärs 1880. Krokom, Storviken, Sun-ne och Kungsgården var som vi ser hans huvudbryggor.

Den 5 augusti 1884 begärdes och den 21 oktober beviljades nedsättning i hamnavgifter i Ös-tersund. Detta år tappade Gustaf Krokomsturerna till Birger och Gustaf fick nu ta Marieby-sidan.

osv…”

20190526_135654-1

Martha Hedman

För två år sedan började jag ett nytt avskriftsprojekt på Landsarkivet. Drygt 50 brev som handlade om en brevväxling mellan två tremänningar. Breven som lämnats in på arkivet nån gång på 1990-talet var från en här i Jämtland ganska så okänd teaterskådespelerska. Det visade sig att hon däremot efter att ha debuterat i Finland och Sverige blivit en ”leading lady” inom teaterbranschen i framförallt New York.

De renskrivna breven kommer att inom den närmaste tiden publiceras på Jämtlands Fornskriftssällskaps hemsida under rubriken ”Gör historien läsbar”

Här kommer Inledningen på min avskrift,

”Jag skickade dig för några dagar sedan en låda, ett paket rättare sagt, med kläder. Du får dela på det enligt ditt eget samvete. Men jag hade tänkt mig att några af Elises flickor skulle få den där tjocka bruna kappan (den är inte urblekt, – den är så där shatterad, det ska låtsas vara fint). Den är duktig att slita på.

Så är det en beigefärgad chiffonklädning, den har just kommit hem från kemisk rengöring, och är i god kondition. Jag hade tänkt att du skulle behålla den för dig själf.

Så ha vi en grå siden kappa med tillhörande söndersprättad klädning af chiffon. Om det är någon som är ”fiffig” med sömnad, så är det mycket möjligt att den personen kan få till något bra af den. Som den är, är den ej värt mycket.

En grön regnkappa, \den är bra/ kanske din syster Anna vill ha den. Ett par svarta skor.

En bommullsklädning. En bäddjacka. Ett nattlinne och litet annat smått.

Men som sagt, ni får dela som ni vill och bäst behöfver. Jag tror att jag får till ett annat paket snart. Tala om för mig hur du delat på paltorna. ”

citat ur brev från Chico, California den 18 maj 1930

 

A1-VDAyMRYL[1]

Skådespelerskan Martha (Märta) Hedman gift House och bördig från Östersund, brevväxlade i nästan 40 år med en 10 år yngre släkting, Linnea Österud från Sikås. Brevväxlingen började 1928 efter att de troligtvis träffats vid ett av Marthas och hennes man Henry Arthurs första besök på Hedmansgården i Hålland där Marthas far hade sina rötter. Breven förvaras på Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund (Linnea Österud i Sikås, Hammerdal arkiv).

Martha hade då avslutat sin framgångsrika karriär som teaterskådespelerska. Hon fortsatte dock att skriva teaterpjäser och drama tillsammans med sin man. Hon översatte även vissa skrifter av Selma Lagerlöf. I början av brevväxlingen beskriver hon mest omsorgen om deras mandelplantagefarm i Kalifornien, hon berättaräven om alla resor de gör, ofta till Europa. Resan hon längtar mest efter, att komma hem till Jämtland och Sikås blir dock aldrig av. Hon drömmer dock om ett eget litet norrländskt hus, i alla fall så länge hennes man Henry lever.

De under åren otaligt rika klädpaketen hem till Sikås är, tycker jag, de mest intressanta i brevväxlingen. Där får vi veta hur sparsam hon varit, hur hon vårdat sina kläder, ibland låtit ändra och sy om, samt sedan tänker sig hur de avlagda kläderna ska användas av släktingar i Sikås. Martha är också troende och förlitar sig mycket på Guds vilja. Hon förespråkar ett sunt leverne och tänkande, då löser sig allt, skriver hon. Martha verkar få många brev från släktingar som vill ha hjälp att komma över till USA för att där börja ett nytt liv. Men där har hon bestämda åsikter och avböjande råd. Hon lovar dock att hjälpa till om någon skulle komma över.

För att läsa mer får man avvakta publiceringen på Fornskriftssällskapets hemsida.

 

Östersunds Kvinnokarta

”Föddes 8 mars 2019” . Förälder; Meja föreningen i Östersund. http://www.mejaforening.se

Östersunds kvinnokarta

Framsidan Residenset samt Alma Rehnborg, Flickskolans föreståndarinna o första lärarinna. Samt belysningen Moonwalk, efter Storsjöns strand formgiven av landskapsarkitekten Monika Gora

Kvinnokartan baksida

Baksidan Elin Kardell Östersunds första kvinnliga biblotikarie. Den infällda texten härrör från ett lösdrivarprotokoll hos Landsarkivet Östersund.

Hösten 2018 närmare bestämt i september bestämde vi i föreningen Meja att nu var det läge att  ta tag i den pappersvariant av Kvinnokartan som vi haft i åtanke sedan 2015. 2015 hade en grupp av  Mejas medlemmar suttit och knåpat ihop en digital variant av kvinnokartan, som man både kunde läsa digitalt från sin mobil/dator eller dra ut en pappersvariant i A4-format. Men vi ville som sagt ha ett lite behändigare formatmed flera intressanta kvinnor och med flera bilder.

Sagt och gjort. Tack var två stipendier, ett från föreningen DEA, föreningen för kvinnohistoriskt museum i STHLM och Margareta och Robert Berghagens fond för forskning i Östersunds historia. Den senare handhas av  Föreningen Gamla Östersund FGÖ kunde idén genomföras. En intensiv genomgång av den befintliga digitala kartan följde. Nya historiska kvinnor letades fram och nu levande  konstnärer/hantverkare lades till. Fotografier anskaffades och en fantastiskt duktig Pr firma  Trampolin pr anlitades till layouten.

Boksläppet var satt till Internationell kvinnodagen den 8 mars och var ett samarbete med Östersunds bibliotek som tyckte det var en bra idé att ha detta arrangemang enär kommunen i övrigt hade fullt upp med pågående Skidskytte-VM. Trots ett ymnigt snöfall med tre decimeter nysnö, oplogade parkeringsplatser, pågående Gregoriemarknad, stadsfest och skidskytte så hade vi en nästan fullsatt hörsal på biblioteket, övervägande kvinnor såklart, men även några modiga män.

Fyra av oss kvinnor agerade dessutom som några historiska kvinnor som vi berättar om i kvinnokartan. Mamsell Floor husfru på Kungsgården Frösön och fastighetsägare i Östersund, Madam Borg som bedrev handel och Värdshusrörelse, Kaféägarinnan Maria Helin som även ville försöka fånga Storsjöodjuret och Inga Fjellman som bedrev färgerirörelse.

Dessa kvinnor blev ett uppskattat inslag i boksläppet där vi även berättade om den digitala basen med Jämtlandskvinnor som är under uppbyggnad.
Kvinnokartan kommer att finnas att köpa på ett antal ställen i Östersund även hos oss i Meja. Alla Mejamedlemmar får ett ex liksom de  (nu levande)som nämns i kartan. Vi kommer även att skicka varsitt ex till övriga städer som tagit fram kvinnokartor. Det börjar bli rätt många nu och en del är redan inne på en andra upplaga. Vår digitala kvinnokarta kommer också att uppdateras nån gång, hoppas vi, till hösten och där kommer vi även att lägga in nya ”fynd” efterhand.

Gå gärna in på Mejas hemsida för information om vår verksamhet. http://www.mejaforening.se

Min lillebror som aldrig blev riktigt stor.

sune med pappas mössa

Sune  ca 3-4 år provar pappas ”finjobbmössa”

Idag den 15 febr 2019 skulle min yngsta bror Sune ha fyllt 71 år. Men p g av hans svåra epilepsi så avled han redan 1983 vid 35 års ålder. 22 år av dessa vistades han på anstalt.

Det har jag skrivit om många gånger här men vid hans födelsedag så kommer minnena åter. Han fick komma hem varje jul och över somrarna, så länge han levde. Han var mammas o pappas lilla pojke livet ut.

I samband med att en man från södra Sverige för några veckors sedan annonserade efter foton på banvaktsstugor och dess familjer, så bläddrade jag lite i mitt gamla ärvda album från 1950-talet.

Hittade lite bilder som jag skickade till honom för dokumentation från banvaktstugan Åskott 597.

AnnaBritta o Nils 1950tal                                                  Gunnar o Sune på vedbacken

Anna-Britta o Nils, söndags fina.                       Gunnar o Sune vid vedboden vårat ”fritids”.

 

Eva m Docka 1956Och långt  där bak står jag med min stora sköldpaddsdocka som jag fick 1956 då vi vunnit 1000 kronor på en penninglott som jag fått åka ensam till stan med rälsbussen för att köpa. Bara åka in gå till Wisenska bokhandeln och sedan sitta på Västra stn o vänta tills bussen gick tillbaka var förhållningsorderna.